Morgonsol
Igår åt jag mycket. Så igår var jag mätt. Vi hade det mysigt på rhodos. Vi hade det mysigt hos Linda.
Jag gick genom stan sen mitt i natten och letade efter någon. Det var kallt och gjorde ont i mina fingrar. Men jag hittade det jag letade efter. Vi sprang hem.
Idag är det lördag. Jag känner de där känslorna jag börjar känna när vi går mot ljusare tider. Morgonsol är underskattat så jävla hårt. MORGONSOL tills jag dör. Morgonsol. Jag ska snart ner och försöka fynda på second hand hade jag tänkt. Sen ska jag fika.
Sen ska vi supa.
Mitt rum doftar jocke och om två veckor blir det joakim x 2
typ
Pussas och titta på livevideos med 30 seconds to mars inne på skoltoaletten är rätt så bra
Aj min rygg aj mitt huvud aj min arm
Att titta igenom arkivet från förra våren gör att den känns närmare än vad den egentligen är
ja
++++++
do not
Idag var rätt så bra
Hstälh''hldÄ.-,
Nu.
Försvinner jag. För inget spelar någon roll längre.
Hädanefter: 1inga texter (lär väl hållas i ett dygn ungefär), jag får aldrig ut det jag vill säga
2suddiga bilder, de säger mer och ni kommer aldrig ha en aning om vad jag gör om dagarna. FUCKERS. de va skönt. tar emot att vara snäll men ni som uppskattar mina bilder är fina puss
Egentligen borde jag skriva på ett svenskatal.
Så jävla kallt.
11 januari
Idag behövde jag en förändring. Så jag bestämde mig för att göra det men enda tänkbara jag kunde komma på var att gå en annan väg till skolan.
Så jag gjorde det.
Sen kom jag inte på mer.
Men ändå är det något som känns att det inte är som förut.
Och det känns bra.
Idag var bra.
Jag förbannar mig dock att jag inte tog mig tid till att gå ut med kameran medans solen skimrade mot snön. Det hade blivit fint och nu dröjer det väl några veckor tills den visar sig igen. Jävlarns
10 januari
Helg. Jag och Klara utforskade min nya fina vita sak.
Sen.
Ja sen. Vet.inte.
De där entimmes bussturerna ger en verkligen tid till att tänka. Frågan är om det är så jättebra egentligen att överanalysera saker som redan känns alldeles för mycket.
Nej. Skärpning.
6 januari
Vi åt pannkakor och tittade på film ute i skogen.
Och idag fyller någon år. pusspuss
5 januari
4 januari
Been there. Seen that. Done that.
(Peace&lovebilder tagna av Thilda och Jennie och luciabild från Linn)
Jag har varit med om så mycket fina stunder under det här året så ni kan inte ana. Inte. Ana.
Om jag hade all tid i världen skulle jag skriva en bok om det här året. Jag vill aldrig glömma det.
Och till er som varit med och gjort detta vackra föregångna år så underbart -
jag står i skuld till er.
Kan inte släppa taget om allt det här. Inte om 2009. Inte än.
3 januari
22:51
och får verkligen inte in i min hjärna att 2009 är förbi
2 januari
Tittade på sommarfilmen. Saknade sommaren. Gav oss iväg ut i kylan och åt försenad bakismat. Disskuterade människans födelse och skrattade mycket.
Nu gör jag inte speciellt mycket. Blir medlem i roliga men meningslösa grupper på facebook. Min favorit är "I hate it when you walk outside and someone randomly throws a fridge at you".
Nyår
Okej. Så jag lever.
Nyårsafton. Vad. Hände. Fylla. En rejäl sådan. Men vi tar det från början
Jag var hemma och piffade till mig. Hos Klara gjorde ännu mer folk sig festfina. Smuttade dricka, dunkade musik och lagade konstig mat.
Sen halkade alla till Erik. Jag dansade runt i min blå kjol som jag stolt köpt för femtio ynka kronor.
Det var dimmigt. Det var underbart.
Sen skulle alla gå till hamnen. Då försvann jag.
Klockan var tolv och jag såg upp mot himlen i min ensamhet. Såg INGEN. Kände inte igen NÅGON. Tänkte något i stil med "Vafan". Sen sade det pang och jag och en fin liten själ fann varandra mitt bland nyårskaoset och kramandes människor. Vi irrade runt. Satt bakom några bilar. Rökte lite. Kissade lite. Drack lite. Pratade lite.
Jag tänkte inte alls på att det blivit nytt år en timme innan. Det var skönt, att allt för någon timme bara försvann. Slapp tänka på att skolan närmade sig. Att jag var tvungen att släppa taget om 2009. För det vågar jag inte. Jag är så rädd att lämna 2009. Ordet tvåtusennio får mig att må alldeles bubbligt och jag får upp bilder från de finaste ögonblicken från peace & love, coldplay och min gamla klass. Ordet tvåtusentio får mig att bli rädd och ångestfylld. För jag vill inte. Jag vill ingenting som har med det nya året att göra.
Dvs, allt. Så fuck off tvåtusentio du existerar inte för mig
Vi skildes åt, det var lite märkligt.
Vaknade upp morgonen efter tillsammans med en baksmälla och den där finfina människan. Kalasbra.
Idag tog jag mig mod till att titta igenom bilder. Det visade sig vara ca fyrahundra stycken. Mindre fina kanske. Men väldigt kul. Videos också. Där det mest är hög musik och ett och annat skrik och slutar alltid med att jag skänker någon en puss. Tydligen så var jag pussglad den kvällen också. Jasså. Skrek rätt högt gjorde vi också. Jasså. Men sånt är fint. Mest gillar jag videon när vi ligger som en samlad hög i en säng och utger nyårslöften och spiller vin på varandra. Eller den när vi gör vår egna version av tänd ett ljus. Eller den när David nästan stryper Peter utan att vara medveten om det. Antingen eller, antingen eller.
Nyårsafton. Vad. Hände. Fylla. En rejäl sådan. Men vi tar det från början
Jag var hemma och piffade till mig. Hos Klara gjorde ännu mer folk sig festfina. Smuttade dricka, dunkade musik och lagade konstig mat.
Sen halkade alla till Erik. Jag dansade runt i min blå kjol som jag stolt köpt för femtio ynka kronor.
Det var dimmigt. Det var underbart.
Sen skulle alla gå till hamnen. Då försvann jag.
Klockan var tolv och jag såg upp mot himlen i min ensamhet. Såg INGEN. Kände inte igen NÅGON. Tänkte något i stil med "Vafan". Sen sade det pang och jag och en fin liten själ fann varandra mitt bland nyårskaoset och kramandes människor. Vi irrade runt. Satt bakom några bilar. Rökte lite. Kissade lite. Drack lite. Pratade lite.
Jag tänkte inte alls på att det blivit nytt år en timme innan. Det var skönt, att allt för någon timme bara försvann. Slapp tänka på att skolan närmade sig. Att jag var tvungen att släppa taget om 2009. För det vågar jag inte. Jag är så rädd att lämna 2009. Ordet tvåtusennio får mig att må alldeles bubbligt och jag får upp bilder från de finaste ögonblicken från peace & love, coldplay och min gamla klass. Ordet tvåtusentio får mig att bli rädd och ångestfylld. För jag vill inte. Jag vill ingenting som har med det nya året att göra.
Dvs, allt. Så fuck off tvåtusentio du existerar inte för mig
Vi skildes åt, det var lite märkligt.
Vaknade upp morgonen efter tillsammans med en baksmälla och den där finfina människan. Kalasbra.
Idag tog jag mig mod till att titta igenom bilder. Det visade sig vara ca fyrahundra stycken. Mindre fina kanske. Men väldigt kul. Videos också. Där det mest är hög musik och ett och annat skrik och slutar alltid med att jag skänker någon en puss. Tydligen så var jag pussglad den kvällen också. Jasså. Skrek rätt högt gjorde vi också. Jasså. Men sånt är fint. Mest gillar jag videon när vi ligger som en samlad hög i en säng och utger nyårslöften och spiller vin på varandra. Eller den när vi gör vår egna version av tänd ett ljus. Eller den när David nästan stryper Peter utan att vara medveten om det. Antingen eller, antingen eller.
