fotboll ilska kyla mörker tårar vänner skratt
Början av mina torsdagskväll. (BLIR SÅ JÄVLA FÖRBANNAD PÅ BILDKVALLITÉN)
Slutet av min torsdagskväll är inte ens värd att skriva om. Crusched. Bruised.
Ja förutom den delen när jag satt på Sadeks pakethållare, Linda på en cykel bredvid och vi skrek för allt vi var värda åt alla människor vi såg. Vi bara skrek och va allmänt fula. Sånt är kul när man är trött, stelfrusen och förstörd.
Kommentarer
Trackback
