based on a true story

Tre veckor sen sist

Vart börjar jag egentligen.fan

Som mitt album på facebook heter
"Två veckor, sex föreställningar, en succé"
för det var precis så det var.
och mycket mycket mer

ibland känns det som att jag vill glömma allt.
glömma esmk07
glömma hela musikalen, halvåret, de två veckorna.
då hade jag inte behövt ligga i min säng om kvällarna
och fundera över hur fan det kommer bli i höst.
inte känna tomhet och saknad.

fast nej

det vi var med om var något fantastiskt. på riktigt.

skrev ett brev innan sista föreställningen.
lämnade det i hinken med blommor som det stod ditt namn på.
sista låten spelas. sista låten föralltid. gråter floder i mörkret
och har gåshud precis överallt.
sista applådtacket föralltid
sista blomutdelningen föralltid

står på scenen och tittar upp mot strålkastarna och gråter. kramas med fina klasskamrater.
sedan petar någon på mig och säger "vänd dig om och kolla på trappan"
där sitter du
läser
sedan tittar du upp och letar efter nån
jag springer fram

äntligen i helvete får vi kyssa varandra. fem veckor FEM EVIGHETSVECKOR har vi stått ut.
"jag älskar dig. fan vad jag älskar dig"

och så sitter vi på trappan och kärleksförklarar varandra i en evighet
och allt är där
slutet är där

jag trivdes med att vara instängd på culturum från morgon till kväll.
trivdes så in i helvete med att inte ha en blekaste aning om vad
resten av stan gjorde.
trivdes att se hur musikalen började utvecklas till något riktigt stort,
kvällsföreställningarna var helt otroliga.
trivdes med att jobba mig svettig, sjunga mig hes.
vara stolt. så otroligt stolt.
att få dela detta med den jag älskar högst.


allt jag varit med om de senaste veckorna har varit som ett helt liv.

och det kommer aldrig tillbaka


tänkte lägga upp bilder.
kom på att det bara skulle vara onödigt.
jag lämnar det orört.

finast så